Fra Athelas nr. 1, 1993, copyright Imladris - Danmarks Tolkienforening

 

Breve fra The Centenary

Redigeret af Lars-Terje Lysemose

1992 var Tolkiens Centenary. Men det var også et år, hvor jeg stiftede bekendtskab med ligesindede entusiaster over hele verden, og året hvor idéen om en dansk Tolkien-forening tog form. I 1992 modtog jeg faktisk ikke færre end 111 breve om Tolkien (!) - og det siger sig selv at det har været meget svært at vælge uddrag til Athelas' spalter blandt denne kæmpe dynge. Jeg vil her gerne benytte lejligheden til at takke alle bidragydere for deres uvurderelige bidrag til stiftelsen af Danmarks Tolkienforening. Havde det ikke været for folk som Chris Oakey, Mikael Ahlström, Inge Lie-Olesen, Magne Bergland og mange, mange flere er det slet ikke sikkert, at Danmark ville have fået sin egen Tolkienforening...! Jeg kan kun opfordre alle til fortsat at skrive, det ville ikke mindst være rart med lidt flere danske indslag... Jeg vil her gerne på forhånd advare om, at alt, hvad der kommer redaktøren i hænde, vil kunne blive trykt i Athelas, med mindre der gives udtrykkelig besked om det modsatte. -red

 

Mikael Ahlström (Finland), 5. april 1992:

"Det är för övrigt ganska mycket arbete att leda ett Tolkiensällskap, det har jag märkt sedan grundandet av vårt sällskap. Det har inte variet lätt att hitta ett utrymme för 100 personer utan att vara tvunget att betala sig sjuk.

Men troligen ska det bli kul med detta sällskap. Kanske kommer du en dag att grunda ett dansk Tolkien-sällskap?"

 

Inge Lie-Olesen, 30. april 1992:

"Jeg kender få værker, der i den grad til stadighed afstedkommer et så veritabelt emotionelt stormvejr som Tolkiens, der får øjne til at lyse og hænder til at flagre begejstret i deres forsøg på at beskrive hele dette land, dette univers.

Begejstringen bunder bl.a. i Ronald Tolkiens blændende forfatterskab, hans sproglige genialitet, hans fortælle-kunst, lyriske og poetiske evner. Dertil kommer en kunstnerisk udtryksmåde som var helt hans egen.

Dette er 'formen'. Hvad der er nok så vigtigt er 'indholdet'. Jeg mener nemlig, at der er meget mere i alt dette end 'bare' den gode historie. Et slag på tasken, så vil jeg mene, der vil gå i hvert fald et par 'centenaries' til, før vi har forstået J.R.R. Tolkien til bunds! Tænk bare på H.C. Andersen!

Skulle man yde Tolkien fuld retfærdighed, mener jeg også at mange meningsytringer burde gøres mere offentlig tilgængelige, så vi kunne slippe for dette overnaturlige okkulte præg, som jeg til dels synes hænger over The Tolkien Society. Mere åbenhed ville højst sandsynligt gavne TS mere end skade og samtidig give mulighed, via flere penge, til forskellige forbedringer!"

 

Patrik Sjöwall (Sverige), maj 1992:

"De populäraste aktiviteterna i Forodrim Híni just nu är levande rollspil, rollspel, brädspel, strid med madrasserade vapen, tidningsskrivande, midgårda sånger, tillagning och uppätande av god mat, fotografering och fester ute i vildmarken.

Vid vårt 14-års-jubileum hände följande: Efter en strapatsrik färd genom skog och mark nådde festdeltagarna fram till en liten 'by' bestående av en stor stuga och fem små runt en gräsmatta.

Framför varje stuga en fana och inuti inrett för att passa ett midgårda folk. De onda hade stängda fönsterluckor och svarta ljus i flaskor med etiketten MORDOR-SPRIT. Alverna hade gröna kvistar med röda bär, ljust och snyggt och vita ljus i glasljusstakar. Hobbitarna hade girlanger i taket (gula och gröna) och färgade värmeljus (röda och gröna).

Folk fick sin välkomstbål, ett jubileumsmärke att sätta på kläderna och sju forodrimhinítiska koppar-penningar att köpa mat och vapen för (ja, Forodrim Hiní har egen valuta!). Sedan följde mat, dryck, sömn, allmännt gamman och de Midgårda Spelen i en enda röra. De Midgårda Spelen bestod av sju grenar: bågskytte, tärning, tändsticksskytte, armbrytning, midgårda frågesport, envig med madrasserade vapen och löpning. Några av oss badade i en sjö nära festplatsen ty vädret var strålande sol hela tiden. Lördag kväll (festen hade börjat freden den 1. maj) åt vi oss igenom en sju rätters bankett (caviarfylld avocado, svamp-soppa, skinksallad, DRAKSVANS [= dragehale], ostbricka, ugnsstekt banan med choklad, samt tårta), hade Ceremonier då bl.a. Halbarad blev Furste, och till sist skjöt vi upp et vidunderligt FYRVERKERI.

Annars brukar vi ha ett Stormöte i månaden utom sommarmånaderna. I mars brukar vi fira FH's nytår och i september årsdagen av vårt första Rådslag med en Fest.

I FH finns det för närvarande 16 'aktiva' medlemmar i Stockholms-trakten och 9 IA-medlemmar varav 5 i Norrbotten och 2 i Skåne. De gillen som (mig veterligen) varit aktiva det senaste året är: Spelgillet, Festgillet, Cor Tengwar, Hantverksgillet, Stridar-gillet, Alvgillet, Hobbitgillet, Morgul-gillet, Valanor, Matgillet, Olivfiskargillet, Ölgillet, Tecknargikllet och Fotogillet (Tengwar har haft en tengwar-kurs. Valacor är ett gille för alla gode medlemmar och Morgulgillet för alla onda. Vad de andre gillena sysslar med förstår du nog själv)."

 

Mikael Ahlström (Finland), 1. juni 1992:

"Konferenssen i Åbo Universitet var verkligen givande. Det var även några svenskar där från Forodrim samt Nils-Ivar Agøy av Norges Tolkienforening Arthedain, och vi bekantade oss naturligtvis med varandra. Föredragen i Åbo var i stort sätt goda och intressanta, fast det fanns ju förstås också vissa mindre briljanta där emellan.. Professor Tom Shippey från Leeds universitet (samma lärostol som Tolkien höll 1924-25) är en utmärkt talare - några av våra sällskapets flickor nästan grundade en Tom Shippey fan club! Han höll m.m. ett mycket livfullt föredrag över Tolkiens imitatorer. Det som intresserade mig främst i Åbo var Tolkiens anknytningar till Finland och det finska språket. Jag tror nog att han aldrig lärde sig riktigt finska, men säkert älskade han Kalevala och finskans fonologi och lånade vissa element. Julian Bradfield (som skrivit en quenya-ordbok) och Helena Rautala (lärare av finska) påpekade dock att quenya inte alls är helt samma sak som finska, fast det finns en mängd av ord som liknar sig med varandra (även semantiskt) och bägge språk är agglutinerande, dvs. har många affix. T.ex. accenten läggas ändå på quenya som i latin (finska har accenten alltid på första stavelsen).

Det finska Tolkienöversättaren Kersti Juva berättade trevligt om sina erfarenheter med att översätta LotR och de andra böckerna till finska. Tack vare henne har vi verkligen fina finska versioner av LotR, Silmarillion, The Hobbit och David Days A Tolkien Bestiary. Jag tror att hon har en medfödd översättningstalang. LotR, vilkens två första delar översatte hon med Eila Pennanen (en känd författare i Finland), var ju hennes första arbete. Jag var överraskad att fru Juva var en så livlig person. T.ex. under Christina Sculls diashow avbröt hon strax den dåliga finska tolkningen av Keith Battarbee och sade: 'Hur skulle det vara om jag fortsatte nu?' Hennes tolkning var naturligvis hundra gånger bättre än den engelske Battarbees sluddrande... Tolkiensällskapet i Finlands delegation bjöd henne till hedersmedlemskap. Hon accepterade mycket gärna. Det var sannolikt första gång hon blev omringad av en beundrarskara!

Förutom den 'akademiska' sidan var Åbokonferensen också ganska lyckad. På lördagen hölls det en multimedia happening där Christina visade sina dior, man kunde prova midgårdska datamaskinspeler, titta på en utställning av kostymer ur den finska sommarteaterversionen av Taru Sormusten Herrasta [= Ringenes Herre], följa ett litet ungdoms-teaterpjäs om Gollum och Bilbo eller köpa intressanta Tolkienmaterial på våra Tolkiensällskapets bord och bli medlem. På söndagen åkte vi ut på skärgården med en ångbåt till lunch. Det var härligt för de utländska gäster, fast jag tycker att båten kunde ha säglat lite vidare till havet. Men, först och främst, det var spännande att träffa alla de berömda Tolkien-experterna som hade kommit till Finland, samt naturligtvis vanliga fans också.

OK - nu är du säkert helt harmsen över det att du inte kunde komma...! Kanske tröstar det lite om jag anmälar att föredragen skall publiceras i bokform troligen senare i år.

Det var på sommaren 1983 när jag var elva år gammal då min mor gav mig första delen av Taru, och sedan dess var det den vanliga historien. Måsta få strax de andra böckerna. Vid årsskiftet hade jag läst allt det fanns av Tolkien på finska (även Bored of the Rings, tror jag!) och upptäckte engelska upplagor i bokaffärer. Så började min 'mani' så småningom. Att de alls tog mig i alvar när jag som tolvåring ville beställa vissa böcker från England, det är ganska underligt om man tänker på det nu."

 

René van Rossenberg (Neder-land), 4. august 1992:

"I'm very pleased that you are considering founding a Danish Tolkien Society; you're right of course, Denmark should have one. All it takes are a few dedicated fans who are willing to put in the work, and you have a society. Unquendor was founded in 1981 by just five people, and now we have over 250 members!

To put it briefly, Unquendor is organized as follows. We have a committee of seven: a chairman (in charge of meetings, representing the society, spokesman of the committee), a treasurer (all financial affairs), a secretary (making minutes of meetings, answering mail), and an editor of our magazine. These are the essential posts whch you should fill at the constitutive meeting. The Sales Officer, a membership administrator and a person responsible for PR makes seven. We organize two national feasts each year, organized by one committee-member in turn, with the assistance of some members. Across the country we have smials which hold regular meetings and are not the responsibility of the committee. An important activity of the society is publishing Lembas five times per year. Lembas is published in Dutch. Only the anniversary issue number 50 was entirely in English. Once a year we try to publish an extra booklet with longer, serious articles. This publication is called Lembas-extra and is usually in English. Membership is about 120 DKK a year."

 

Magne Bergland (Norge), 16. august 1992:

"Når det gjelder Tolkien-oversettelser til norsk, er det mye som kunne sies om dem! For det første er vel norsk det vesteuropeiske språket som det er oversatt minst til (nå, det er kanskje litt overdrevet, men ikke mye). Vi har bare Hobbiten, Ringenes Herre, og Eigil Bonde fra Heim. Til gjengjeld har vi to oversettelser av LotR! Den første (av Nils Weren-skiold), som jeg ikke har lest selv, er visstnok helt elendig! Det blir bekreftet av at forlaget etter bare noen få år lot seg presse til å utgi en helt ny oversettelse - ganske sjeldent! Den nye oversettelsen (av Torstein Bugge Høverstad) er etter min mening god, om ikke glimrende eller helt feilfri. Bugge Høverstad har også oversatt Farmer Giles, også dét en god oversettelse. The Hobbit er oversatt av to personer (husker ikke navnene helt, muligvis Finn Aasen og Oddrun Grønvik eller noe sånt). Den er ikke spesielt bra i følge de som har studert den litt nøye. Nå er det norske Tolkien-forlaget (Tiden) i ferd med å prøve å få oversatt The Silmarillion - endelig! Men det tar vel et par år minst før den vil komme ud.

I og med at The Hobbit og LotR er oversatt av forskjellige oversettere, har vi også noen av de inkonsistens-ene som dere har på dansk. Høverstad har vært ganske flink til å bruke Tolkiens retningslinjer for oversettelse av navn (A Guide to the Names inThe Lord of the Rings), så der er de fleste av navnene behandlet korrekt, men noen synes jo dét også er lite pietetsfullt. Gandalf har blitt Gandalv, i tråd med retskrivning for norrøne navn. Baggins har blitt Lommelund, Bracegirdle Strammergjord, Barliman Butterbur Byggelmann Smørblomst, The Shire Hobsyssel, Rivendell Kløven-dal, osv. Den eneste feilaktige oversettelse av navn som jeg husker, er at elva Gilrain har blitt 'oversatt' Gilregn i den tro at '-rain' var engelsk 'regn'. Men slike feil er det altså heldigvis få av i denne oversettelsen (en pussig feil i de norske LotR er forøvrig at Ring-inskripsjonen er snudd opp-ned i alle utgavene!). 'Precious' er oversatt med 'kosteligste' av Bugge Høverland, det synes jeg er bra, det blir også de to hvislende lydene bevart."

 

Magne Bergland (Norge), 3. september 1992:

"Det er hyggelig å høre at du tenker på å starte en Tolkienforening i Danmark! I Arthedain har vi alltid holdt på at foreningen og tidsskriftet skal ha en klar tilknytning til Tolkien i alt vi driver med. Det kan selvfølgelig være fristende å ta for seg andre forfattere osv., men det hele har da lett for å flyte ut i den retningen de mest aktive medlemmene ønsker. Hvis man skal ha en forening som er for Tolkien-interesserte av alle slag, tror jeg det er klokt å begrense aktiviteten til bare Tolkien. I Norge har vi også lagt oss på en nøktern og 'litterær' linje for møtene, i motsetning til den svenske modellen. Jeg mener ikke at Forodrims form for Tolkien-fandom er mindre-verdig. Tvert i mot kan den nok være vel så morsom for de som er med. Men den kan nok virke fremmed på mange, og der er en fare for at foreningen (og dermed Tolkien) får et litt merkelig rykte... "

 

Inge Lie-Olesen, 15. september 1992:

"Efter at have lagt beslag på The Annotated Hobbit i et par (!) måneder, fik jeg mig til sidst taget sammen og læst den (delvis) på 3 dage! Tænk engang, at nogen har ment, at Hobbitten kun var for børn mellem 5 og 9. Jeg vil hårdnakket mene, at Rayner Unwin havde glemt et 0 efter 9! Men han er tilgivet. I betragtning af at han lod Tolkien slippe igennem nåleøjet, og så for 1 shilling! My Goodness! Nu forstår jeg bedre, da du sagde, det er en børnebog. All right, men jeg er heller ikke over 90, endnu.

Ellers tror jeg nok, jeg har været meget tilbageholdende med at komme med nogen nærmere ytring, m.h.t. hvad jeg får ud af al denne beskæf-tigen og interesse for Tolkien. Da jeg havde læst de første 5 bind (Hobbitten, Ringenes Herre 1 - 2 - 3, og Silmarillion), havde jeg meget svært ved at give slip på de tanker de satte igang. Det var noget med en umiddelbar tomhedsfølelse over for vores egen meget fysiske og, på en eller anden måde, meget farveløse verden. Tolkiens univers er jo et overflødighedshorn af sanseindtryk. At se det store i det små og det mørke/onde i det man troede var lyst og godt. Der ligger et stort sorteringsarbejde forude, som kan blive svært med vor kulturs meget materialistiske grundholdning. På den ene side kan vi jo ikke leve uden penge. I drømmesprog er penge rent faktisk et billede på energi, så hvis du i drømme får penge, guld eller ædelstene er det ganske enkelt fordi du har fortjent dem = du bevæger dig i den rigtige retning i det vågne liv! Det modsatte kan selvfølgelig også forekomme. På den anden side føler jeg stor visdom gemt deri, at hvis man besider en rigdom/evne/holdning/ mening og man ikke kan leve uden, dvs. ikke vil give afkald på den/det, kan man ikke udvikle sig/forbedre sig! Hvis man til gengæld tør kappe nogle broer bag sig, smide den forbandede ring i dommedagskløften, gøres det ikke uden at blive belønnet! Det kan godt være, at Lothlórien vil falme og aldrig blive det samme igen, men så husk også på slutningen, på Sam og det nye frodige Herred. Efter min mening er det kernen i Tolkiens budskab, men jeg står selvfølgelig ikke 100% fast!

'It is true that for ever after he remained an elf-friend, and had the honour of dwarves, wizards, and all such folk as ever passed that way; but he was no longer quite respectable'. Engang imellem har jeg følt dette langt ind i sjælen, og det har (må jeg indrømme) taget lidt tid, før jeg fandt en passende filosofi; hvad kan vi bruge Tolkien til i dag, osv. Som sagt finder jeg ham mere aktuel end nogensinde og har ikke længere skrupler over at indrømme, jeg læser 'eventyr' og hiver gerne mit 3-binds tykke værk frem i S-toget."

 

Gregory V. Grigorev (Rusland), 15. september 1992:

"Our Society was founded in 1991. We have about 20 members. The Society has two main meetings a year: the Annual Meeting in May and Hobbit Day in September. Every week we have our Thursdays (mostly in my flat), drink tea and hear music. I do not know much of Tolkien inspired music. I should mention Boris Grebenshchikov and Aquarium, Vyacheslav Butusov and Nautilus-Pompilius. They are known as Tolkien-fans, and some songs of theirs have Tolkien-ground."

 

Malcolm Lindley (Storbritannien), 17. september 1992:

"I've never actually started a society going before, but the best thing seems to get yourself thoroughly prepared/organised to answer the enquiries first, then to place adverts in national papers asking interested people to get in contact (and send a reply-paid envelope (SAE) to save you expense). Have some definate thoughts to give them, i.e. meeting date/time; need for people to help out as well as imply joining up; use of a desk top publishing system or a method of producing a good bulletin + artwook is important. Think of the costs involved and once you're got a 'team' together, get the membership fees sorted. It's all fairly basic and obvious really. It's just a matter of hard work. Place adverts in Amon Hen and similar magazines too.

The sort of dedication involved sometimes costs a lot in terms of effort, time, relationships, work. So be aware!

I hope all this is useful. Write again for anything else I might be able to help with. I don't have a 'Status Pack' with suggestions/tips - maybe I should!"

 

Mikael Ahlström (Finland), 18. september 1992:

"En länge efterväntad fest var Tolkiens hundraårskonferens verkligen, och även mycket mera än vad vi väntade efter! Åtta dagar så fyllda med alla slags programm och fina upplevelser att man knappast hade tid att alls sova. Säkert var den största höjdpunkten på tirsdagskväll då Christopher Tolkien läste den hittills outgivna The New Shadow - början till Sagan om ringens oavslutade fortsättningsvolym som JRRT skrev 1963 - I Sheldonian Theatre. Men för mig personligt var det mest spännande att få träffa Christopher själv på söndagsmorgonen då han pratade med en liten grupp av oss vanliga tolkienister i ungefär en timme utanför kapellet i Keble, efter JRRT's minnesgudstjänst. Han vägrade dock att ge mig en intervju, men annars talade mycket öppet om sina planer (han tänker m.m. verkligen sluta med Tolkiens opublicerade verk under sit livtid och inte lämna något för sina barn) och jag fick min förstupplaga-Silmarillion signerad... Vad det blir annars till personkult, det fanns det inte så obetydligt. Vi var i Priscillas hem och fick titta överallt i hennes lilla hus (inklusive badrummet och sovrummet), och hon gav också en påkostad lunchreception (veckans bästa mat!) på Keble. Dessutom åkte vi naturligtvis till J.R.R og Ediths grav, och Mabel Tolkiens grav, och Father Francis Morgans grav, men den mest intressanta sidan kanske var det att Adam & Rachel, Christophers 23- och 21-åriga barn och Mandy & Royd, Michaels 25- och 23- åriga barnbarn var mot slutet av veckan ganska aktivt med i kvällsaktiviteter. T.ex. skall jag aldrig glömma Paul Nolan Hydes (från Mythopoeic Society) 'initiationsriter' i 'Dark Tower' som jag deltog i även två gånger, och där också de unga Tolkiens var med.

Nu har du säkert fått en ganska underlig idé av konferensen, men tro det eller inte: den var även ett mycket betydande och viktigt veten-skapligt evenemang. Fast man måste tyvärr missa nästan allt. En vecka var ändå inte så länge. Av de 84 före-läsningar, paneler och diaframställningar räknar jag att ha lyssnat på 19 endast. När man hade tre 'streams' på gång samtidigt var det helt omïojligt att titta på mycket mera än vad jag gjorde. Och ändå hade man alltid bråttom! Av de föredrag jag såg var emellertid t.ex. Christina Sculls och Wayne Hammonds diashow om Tolkiens fanpost mycket rolig och interessant. Vad otroligt naiva brev han fått (från amerikanere)! Rayner Unwin - som också annars var överraskande aktivt med - gav en livlig deskription om hur det varit att verka som Tolkien-förläggare. Nancy Martsch talade om hur Tolkiens liv och karriär påverkade hans romaner. Gary Hunne-well underhöll sina lyssnare med alla slags kuriositeter av Midgårds kommer-ciella exploateringar. Han hör också till de folk i konferensen som jag tyckte var trevligast. René van Rossenberg berättade på ett lätt sätt om Tolkiens unika besök i Nederland år 1958 där han deltog i en 'hobbit-maltijd' (läs Carpenter). Nå, jag gjorde nog också några mindre kloka väljningar när det gäller föredrag; m.m. Jane Chances papper om vad-det-nu-var var lite för vetenskapligt fast fru Chance, författaren av två böcker om Tolkien och professor av engelska vid ett universitet i Houston, annars räknas bland nya vänner som jag fick i Oxford. Men helt säkert är att Tom Shippey var the brightes star of the conference - som redan i Åbo. Han talar alltid så otroligt bra... och är därtil en verkligen trevlig person. Jag tycker att han hör till de få människor som följer en riktigt hälsosam livsfilosofi, säger vad de tänker och gör fördoms-fritt vad de vil. Jag kommer aldrig att glömma det då han en kväll skynde på oss med sig till puben fem minuter innan den stängdes och därefter kom till mitt rum med oss finländare och Jan och René från Holland och berättade många intressanta avslöj-ningar om Christopher Tolkien...

Jodå, sådant var det i J.R.R. Tolkiens hundråårskonferens, och mycket mera. Kanske borde jag ännu nämna Rob Inglis som är en obegriplig talang med sina one-man-shows av The Hobbit (en timme) och LotR (två timmar). Som en tips ska jag avslöja att han projetterar en tour i Europa, och ni borde absolut försöka få honom komma till Danmark."

Mikael Ahlström (Finland), 28. september 1992:

"Du ville, att jag berättar lite om grundandet av Tolkiensällskapet i Finland, hur vi överhuvudtaget kom att göra det. OK.

Det hele började faktisk på Finncon-science fictionfestival som hölls i augusti ett år sedan i Helsingfors. Jag är ingen scififan som du vet, men det hände att de hade en paneldiskussion om Tolkiens plats i fantasilitteratur, och jag tog et par timmar ledigt från sommarjobbet för attt kunna se vad det var fråga om. Själva debattet var helt idiotisk, men det var en annan sak: Jussi Tukkanen - en av mina få kompiser på den tid som gillade Tolkien - var där också och vi kunde nästan inte tro på våra ögonen när panelordförandet (som förresten var Tolkiensällskapets blivande viceord-förande Leena Pettonen!) introdu-cerade Johanna Vainikainen, 'redak-tören av Finlands första Tolkien- og fantasitidning'. Du kan tänka dig vad som var dess effekt på mig! Att jag som hade Finlands största Tolkien-samling, som hade intervjuats två gånger om den i tidningar, och som var medlem i The Tolkien Society, skulle inte veta att någon annan i mitt land utger en Tolkientidning! Nå, i varje fall, strax efter debattet var slut rusade vi till Johanna och frågade allt om henne och hennes fanzine. Vi fick veta att Legolas (som tidningen hette) allra första numret hade just kommit ut, och att Johanna tänkte fortsätta med den irregulärt och privat. Jag vet inte hur jag kom att säga det, men så gick det: 'Vet du, den 3. januari fyller Tolkien 100 år. Hur sku det vara om att grunda ett finsk Tolkien-sällskap då?' Och Johanna svarade att det skulle man faktisk kunna tänka på att göra. Och sedan titade jag på klockan och kom ihåg av jobbet. 'Skriv dig', ropade jag, och så hade man sagt första gång ut idén som ledde till grundandet av vårt Tolkiensällskap nästan fem månader senare.

Under hösten hände det överraskande lite. Jag skrev snart ett fint brev till Johanna där jag talade om alle förmån av ett eget Tolkiensällskap - men foreslog till sist att man skulle grunda en liten Tolkien-klubb för 5-15 personar. Jag kände några som kunde vara intresserade. Det tog två månader innan Johanna svarade. Jodå, hon var entusiastisk, och kunde tänka sig att inkorporera Legolas i sällskapet. Hon hade många idéer för sällskapets aktiviteter. Jag skrev tillbaka, men det var det: igen, inget tycktes hända innan det var december. Jag hade skrivit till René van Rossenberg av Unquendor och Peter Buchs av Eredain (båda som jag redan kände) och frågat - just precis som du nu! - om hur man grundar och skötar ett Tolkiensällskap. De svarade med många bra tips, och det var slutligen René som fick oss besluta att grunda ett finsk sällskap (och inte bare en smial i The Tolkien Society, som var en idé av Hanna Järvinen, en annan finsk medlem i The Tolkien Society som jag kände sedan ett år). Vi skulle vara så mycket friare.

Nu hade vi bråttom om vi inte ville missa den 3. januari. Jag träffade två eller tre gånger med Johanna (första gång sedan augusti) och vi pratade långt och grundigt om allt beträffande grundandet av sällskapet och dess framtid. Vi tänkta hålla konsituerande mötet hos mig, men sedan Johanna visade mig en lista av folk i olika scififöreningar som var intresserade, och vi beslöt att hitta på en annan lokal för det visade sig att vi skulle skicka även fyrtio bjudningar. Man hade hållit en 'Hobbit Party' ved universitet i december och där hade jag mött m.m. Merja Polvinen och Merjo Hamari, båda nuförtioden aktiva medlemmar i sällskapet.

På fredagskvällen den 3. januari samlades vi sedan till Helsingfors Universites Scifiklubbens lokal på Nya Studenthuset som ligger i stads-centrum. Rummet var alltför litet, och situationen började se ut som hopplös - mer än 30 personer visade sig upp - tills lyckligtvis Merjas syster Sari sade att vi kunde gå till historie-studerandenas lokal i samma huset, och det var nog tillräcklig stor. Mötet gick si och så, lite kaotiskt, för att jag - som verkade som ordförande på enhålligt beslut - hade mycket lite erfarenhet om sådanna. Först intro-ducerade alla sig själv (ganska onaturligt förstås!), och sedan började vi diskutera om vad sällskapet borde göra, borde det registeras, osv. Vi valde också styrelsen, och beslöt om medlems-avgiften, men kom inte överens om sällskapets 'tolkienistiska' namn. Det hela tog nästan tre timmar, och specielt jag själv (som var inte helt frisk heller) blev mycket trätt mot slutet - med lite mer preparation kunde vi ha variet mycket mer effektiva... Men alla som var där tyckte att det var jättefint att vi slutligen fått ett eget Tolkiensällskap! - Som det var jo Tolkiens hundraårsdag, fortsatte vi tills midnatt med lite mat och dricka samt visade det engelska TV-dokumentet 'Tolkien Remembered' (Med bl.a. Priscilla och John Tolkien, Rayner Unwin och Tom Shippey) på video och drack Tolkiens skål kl. 23 som Tolkien-vänner i hela världen gjorde enligt The Tolkien Societys förslag.

Sedan började det först. Jag hade haft på samma dagen en artikel om Tolkiens hundraårsfest i Helsingin Sanomet, landets största dagstidning, där jag hade omnämnat att 'även finska Tolkien-vänner skall till sist skapa ett sällskap', och dussintals folk började ringa till redaktören! Några dagar senare förde jag ett pressmeddelande om TSF's grundläggning till Finska

Notisbyrån, och det blev publicerat i överraskande flera tidningar (ca. 15). Tyvärr hade de inte inkluderart vår adress! På något sätt fick många folk i varje fall veta om mitt adress, och de ringde också (det finns på Helsingfors telefonkatalog en annan Mikael Ahlström som inte är jag, och han fick, kanske ännu får, en mängd av telefonförfrågningar. Till sist ringde jag honom och gav mitt telefonnummar. Lyckligtvis var han inte ännu förfärligt arg...). Jag producerade en informa-tionsbrochyr om TSF, och efter vi hadde öppnat bankkontot skickade vi ut på slutet av februari ca. 70 brev med bankgiroblanketter till alla som visat sitt intresse.

Sådant var det ungefär att grunda ett Tolkiensällskap. Vad hände efter, det är ännu mångsidigt, och vi vet nu ännu heller inte för säkert vad det skall bli. Vi har ca. 270 medlemmar i dag, och chiffrorna stiger hela tiden."

 

Inge Lie-Olesen, 4. november 1992:

"Maybe you will have an unexpected party one of these days (or at least an unexpected present or two!)

In any case, I hope the menu will show a lot more than roast mutton, but perhaps a short rest would suit you fine, while you tell a holiday story from Lapland: Over hill and under hill!!

Well now, my friend, I will stop playing riddles in the dark and get to the point; out of the frying-pan into the fire, so to speak (if you take my meaning!).

I have found some queer lodgings, I'm afriad it is. Flies and spiders, there are, but a bit of dustcleaning will make it nice and homely for our first meeting in the society. I have thought of putting up a sign over the door: 'Barrels out of bond'. What do you think? Or maybe you prefer that I write 'A warm welcome' on the doorstep?!

Maybe you feel the heavy presure from all the work that have to be done in our society, like the gathering of the clouds? Even I some times feel like a thief in the night when I steel time to make phone calls when I should be working - well it's not so bad after all!

I have a feeling that the clouds burst once we meet, so when you reach to the return journey, you will find that everything you hoped for has come true - and everything you feared hasn't!

May the star that shines on the hour of our meeting never fall down!"

 

Klaus Jørgensen, 11. november 1992:

"Angående foreningen, så kunne jeg godt tænke mig at undgå analyser først og fremmest. Derimod kunne det være rart med mere opbyggende artikler om fx faunaen eller om de forskellige orker og trolde. Dette er blot eksempler, jeg har ikke selv speciel viden om dem. Og for at fremme forståelsen af de talløse tråde som væves sammen, kan vi oplyse hinanden om forhold, som er lidt utydelige. Eller steder, hvor der simpelt hen er skrevet et forkert navn eller lignende. Eller oversættelsesfejl i den danske version. Nu, hvor jeg skriver dette, har jeg ikke så mange ting, men jeg vil da prøve at finde flere. Eller spørge jer andre, hvis der er noget, jeg selv er i tvivl om."

 

Mikael Ahlström (Finland), 29. november 1992:

"Det är jättekul att ni beslutit grunda Danmarks Tolkienforening! 'The more the merrier', som René skrev mig när du låtit honom veta om era planer. Han föreslog också strax att vi borde arrangera en skandinavisk Tolkien-festival nu när det finns sällskap redan i fyra nordiska länder - inte en dålig idé, eller vad tänker du?! - i princip tycker jag att det skulle vara hemsk trevligt, såsom det finns så aktiv Tolkieninteresse i våra länder.

Jag är säker att ditt sällskap skall bli mycket fint! Men jag varnar att du måste ha väldigt energi (och det har du nog väl) och vara redo att använda största delen av ditt fritid för det. Lycka till!"

 

Chris Oakey (Storbritannien), 1. december 1992:

"I hope that you and Inge make as big a success of the Danish TS in 1993 as the Finnish TS was in 1992. I will certainly raise a glass in toast to your success on the third of January when I am at the London group's Celebration Dinner.

All the very best for 1993 for you, your family, and especially the Danish TS."

 

Peter Buchs (Schweiz), 12. december 1992:

"Now about your Danish Tolkien Society. First, I would see to it that you can have regular meetings like once or twice a month, so that all members can attend without much asking and telling each other. These meetings you should be able to fix as simply as possible. They should all for exemple be on the first (or the first and third) Saturday (or any other day of week) of every month and at the same venue (a pub or some private place). That way all the fans know without much asking when they can meet their friends and just turn up. It avoids much organizational hassle and your members won't feel pressured into turning up what's likely the case if you organise it by phoning around. If, however, people then don't turn up on a regular basis, then you must rethink the whole matter and perhaps start meetings which are more organized. It all depends on the dedication of your members.

Secondly, I think it is a good thing to organize a fanzine. First of all you get more out of your common love of Tolkien's world, and secondly it makes your members feel more involved in the whole movement. It is generally the case that the single national TSs produce their fanzines in their own languages which means that all their members can read them, but nobody else. Our own society went the other way and produces two different versions of the same issue. They are identical in so far as they contain the same material. They are, however, different by being in two different languages. One version is German only, the other one is in the lingua franca English only. This should make it possible that also other people than Germans and German-speaking Swiss can read it. What way you choose to go is entirely your own decision. For an international collaboration like you suggest (exchange of fanzines) of course an English issue is much more interesting as the Swiss are not very likely to understand Danish. I do, however, understand (from personal experience) that it also means much more work to produce two versions of one issue than two issues (almost twice as much work). It also depends on the help you can get from other members of the Danish TS. Personally I am willing to exchange Aglared with you whether your fanzine is in Danish or whether you edit also an English version, but the ideas you produce in your fanzine can only carry as far as people understand the language you use, that's always to consider.

Other things you can do to make your society more interesting to your members is to build up a members' library of SF and F (needs space to store the books), to make excursions to interesting places (viking burial places might be interesting to Tolkien fans) and last, but not least at all to make productions of your own. For our own last AGM, we wrote a mass set in Middle-earth which held addresses to various gods and so on, the result you can read in our forthcoming Aglared 10. I think such productions are the things that really keep a TS living, whether your taste is in religious matters or in very different matters (food, heraldry, music, etc.), indeed."

 

Mads V. Stigaard, 8. januar 1993:

"Gothmog blegnede, Orodruin sitrede. Minas Tirith skælvede i sine grundvolde. Så kolossal var min begejstring, da jeg havde set og frem for alt, da jeg havde læst dit brev. Jeg var fuldsændig ude af kontrol resten af den dag. Hvis yderligere kommentarer er nødvendige, kan jeg kun sige, jeg synes, det er en helt fantastisk god ide, at der er blevet stiftet en Tolkien-forening her i Danmark, og hvis det er muligt, vil jeg meget, meget gerne være medlem. Samtidig blev jeg både overrasket og forundret over alle de Tolkien-foreninger, som der er rundt omkring i hele verden; det er jo helt fantastisk.

Men før jeg går videre, vil jeg lige sige mange, mange gange enormt tak for dit brev og for det vedlagte info.

Ligesom dig har jeg spillet rollespil i en del år. Som alle andre startede jeg med Dungeons & Dragons, men med tiden har jeg stiftet bekendtskab med en del andre rollespil... Og selvfølgelig... Middle-earth Role Playing var blandt dem. Vores gruppe lagde dog også MERP på hylden og gik igang med det mere gennem-udviklede rollespil Rolemaster - som vi stadig spiller. Det vil sige, vi spiller meget sjældent for tiden. For øjeblikket spiller jeg i stedet en del Warhammer med nogle fra min klasse.

Men det lader til, at vi har mere tilfælles end Tolkien og rollespil. Jeg går nemlig også i gymnasiet - nærmere betegnet Viborg Amts Gymnasium, VAG - på matematisk linje i 2.g. Og miraklernes tid lader ikke til at være forbi endnu, for i foråret 1992, da der skulle skrives dansk-opgave, valgte jeg også Tolkien som emne. Desværre fik jeg ikke den idé at kontakte The Tolkien Society i Storbritannien.

For at hoppe videre rundt i mit forvirrede brev, synes jeg, det er en fin idé at lave et blad (Athelas), og selv om udgivelse 4 gange årligt ikke lyder af specielt meget, så er det efter nærmere overvejelse måske slet ikke så tosset endda. Hvis der er problemer med at få artikler m.m. til bladet er jeg da for øvrigt aldeles villig til at give et bidrag - i ny og næ."

 

Magne Bergland (Norge), 11. januar 1993:

"Takk for alle dine brev (jeg skal prøve å få svart på det meste), og gratulerer med stiftelsen av den danske Tolkienforeningen og med formannsvervet.

Når det gjelder forslaget du har satt opp til innhold i det første nummeret i medlemsbladet, ser det jo meget bra ut. Min første reaksjon var at det var svært mye! Kanskje hadde det vært lurt å fordele det på litt flere numre. Det er naturligt at du og de andre aktive nå er fulle av idéer og stof, men det vil muligvis bli vanskeligere å fulle de kommende numre, og da kan det være godt å ha noen gode artikler i bakhånd. Ellers vil jeg si at jeg gleder meg til å se bladet og til å lese det som er beskrevet her. Tittelen Athelas er også god (visste du forresten at det var en artikkel om Athelas (planten) i Angerthas for noen år siden?).

Det var hyggelig at kunngjøringen på datanettet ga resultater! Det har vært en del dansker som har vært ganske aktive der i det siste, så jeg håpet i alle fall noen av dem kunne være interessert i en Tolkienforening. Med en del PR kan sikkert medlems-massen økes betraktelig. Samarbeidet med Lars Physant høres meget lovende ut.

Jeg har ikke vært i kontakt med Mikael Ahlström siden i Oxford i august. Idéen om en nordisk konferanse eller treff høres svært interessant ut, og Sverige er vel et naturlig sted, med sin geografisk sentrale plass. Kanskje man kunne få en av de svenske foreningene til å stå som arrangør? Norge (i alle fall Bergen) blir vel litt for avsides for finske og danske tilreisende. Men hvis dette skal skje allerede først-kommende sommer, bør vel plan-leggingen gå fort.

Jeg ønsker deg fortsatt lykke til med arbeidet i den danske Tolkien-foreningen (er noe navn foreslått?) og med Athelas!"

 

Mikael Ahlström (Finland), 12. januar 1993:

"Får jag gratulera Danmarks Tolkien-forenings allra första ordförandet! Welcome to the club...

Nu har det sedan blivit verklighet att ett Tolkiensällskap finns även i Danmark. Vi här i Finland är jätteglada att ha er med i vårt gemenskap som så småningom kan kallas 'the European Tolkien Community'. Men rösta inte mot vårt Maastrichtavtal!...

Det är fint att höra att ni har en så entusiastisk gäng med redan från början. Kanske börjar det nu i Danmark en likadan Tolkien-boom som det varit i Finland och ni slår oss i antal medlemmar snarare än man kan säga burzum-ishi krimpatul? Hoppas det, eller hur? Lycka till - det önskar jag och alla era 300 vänner i 'the Quenya Country' och Tolkiensällskapet i Finland.

Jag går nu strax till ämnet Nordisk Tolkien Festival (Formencon? kanske inte det bästa möjliga namnet: a con for men only??) som jag glädjer mig att ni stöder. Vad angår nästa sommaren har vi den problem att jag personligen kommer att börja (med all tydlighet) arméen i juni. Och det vill säga att jag kan inte delta i något som utgår utomlands, knappast heller även det som händer i Finland. Men jag kan ju ta ämnet upp i nästa styrelses-mötet (troligen i februari) - det är dock en annan sak om de andra i styrelsen vill uppta ett sådant projekt utan mig. Det är nog tyvärr så att so far har det varit jag som organiserar möten (och, förresten, gör praktisk taget allt annat också) hos oss, och jag har blivit lite trött med det.

Angående dess karakter skulle jag helst vilja hålla något liknande the Centenary Conference, dvs. med både föredrag och festiviteter. Det torde passa bra att hålla mötet i Sverige, men om det skulle bli en tradition, så tycker jag att vi borde ha det i varje nordisk land i sinom tur. Det vore mer spännande.

Anar kaluva tielvanna, Tolkiendili Dania-nórëo!"

 

Graeme P. Skinner (Storbritannien), januar 1993:

"I will look forward to your first issue of Athelas, it's a good job that there will be a Westron Page in English as my ability to speak Danish is not existent.

I do not know how much you know about Publicity, but it all starts really with your Society logo, I don't know if you have one as yet, but it's a good idea to have one, as it can be carried through from leaflets to membership forms to posters, and not to forget your letter heads. If you already have a logo keep it simple and easily repoducible or newspapers may loose the detail.

One of the best ways to attract attention is with a poster; ours was done by Ted Nasmith and is of Gandalf on Shadowfax, there is a space beneath the picture for the Secretary's name and address. I'm sure you will know somebody who can produce a nice poster.

The next thing is publicity leaflets, this can be a single A4 sheet folded into three once again some simple pictures on the inside with text about the society, in the case of a publicity leaflet the text has to be informative but short, or people will not read them, also the typeface for the text is important, my favourite at the moment is Berkeley (I'm a Graphic Designer you see by trade), if that is not available try for Palatino.

These methods only work if there is a group of people willing to take the posters and leaflets to different places, bookshops, schools, colleges, libraries, all the places people are willing to take them. The membership form is handy to be handed out with the leaflets, it can be a third of an A4 sheet so you get three out, push it in the middle of the leaflet. It can be updated as membership fees change or addresses change, etc.

Another good way would be to organize a travelling exhibition, it can be put in libraries, schools, museums, information centres, all it would need is some pictures, text, posters, and leaflets, if it is easily transportable it can be put in the car and moved from place to place."

Chart.dk